Hur du skriver fakturavillkor

I den här artikeln har vi samlat de vanligaste frågorna kring villkoren som du kan välja att skriva på en faktura. Du får bland annat reda på vilken typ av reglering som gäller kring dröjtmålsräntor och inkassoavgifter. 

 



Är det tillåtet att ta ut en fakturaavgift?

Extra avgifter som t ex fakturaavgift eller expeditionsavgift får endast tas ut om du har stöd för detta i ett avtal (företrädesvis ett skriftligt avtal för att undvika otydligheter och frågor i efterhand) som du ingått med din kund innan du ställer ut fakturan.

När får man ta ut dröjsmålsränta?

Om kunden är en privatperson:
För att debitera privatperson dröjsmålsränta krävs att du meddelar kunden minst 30 dagar i förväg innan du debiterar dröjsmålsränta om att underlåtenhet att betala medför dröjsmålsränta. Du bör därför skriva på fakturan att dröjsmålsränta kommer att tas ut efter 30 dagar.

 
Om kunden är näringsidkare:

När kunden är näringsidkare kan du debitera dröjsmålsränta från den dag som infaller 30 dagar efter fakturadatum, det vill säga det datum som du upprättat och skickat fakturan. Du behöver inte upplysa kunden om att du kommer att ta ut dröjsmålsränta.

Hur hög får dröjsmålsräntan vara?

Dröjsmålsränta får maximalt vara Riksbankens referensränta + 8% om det inte avtalats om andra villkor innan fakturan ställdes ut. Om du vill debitera en högre ränta måste det ha avtalats om innan fakturan ställs ut.

När är det tillåtet att ta ut påminnelseavgift?

För att kunna ta ut påminnelseavgift krävs det att du avtalat om detta innan du ställer ut fakturan. Det räcker inte med att först på fakturan skriva att avgiften ska tas ut.

Enligt lagen om ersättning för inkassokostnader har du som säljare möjlighet att ta ut påminnelseavgift vid högst ett tillfälle för en och samma fordran och då med högst 60 kronor.

När är det tillåtet att ta ut inkassoavgift?

För ett inkassokrav, om det är utformat enligt inkassolagens regler och har skickats eller lämnats över till köparen, har du som fordringsägare rätt att lägga till en inkassoavgift om högst 180 kronor.

Vad är förseningsersättning?

Förseningsersättning är en ersättning som du som näringsidkare har rätt att ta ut om din kund som är en näringsidkare inte betalar en fordran i tid.

När kan man ta ut förseningsersättning?

Du som näringsidkare har rätt att ta ut en förseningsersättning om 450 kr av näringsidkare (och myndigheter) men inte av privatpersoner. Du behöver inte ha avtalat om detta i förväg. Observera att du inte först får ta ut 450 kr i förseningsersättning och sedan lägga på avgifter för påminnelse, inkassokrav och eventuell upprättad amorteringsplan - dessa ingår i förseningsersättningen. Rätten till förseningsersättning gäller enbart om du har rätt att ta ut dröjsmålsränta vid förseningen.

Vilka kostnader som man får kräva ersättning för finns reglerat i lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader.

Kan jag använda samma villkor för privatpersoner och näringsidkare?

Generellt kan man säga att försäljning till privatpersoner är mer reglerad och det gäller att du som säljare har koll på vad som är tillåtet och vad som inte är tillåtet enligt svensk lag. Denna FAQ är tänkt att ge dig en överblick hur reglerna kan skilja sig åt gällande just fakturor.

Kan en faktura ses som ett avtal mellan säljare och köpare?

Nej, fakturan bör ses som en bekräftelse på ett köp. Om speciella villkor ska gälla för köpet så ska de ha avtalats om innan fakturan ställs ut, t ex via en offert som har bekräftats, skriftliga allmänna villkor eller skriftligt avtal.

Behöver du mer hjälp?

Kontakta oss om du inte hittar det du söker. Vårt supportteam finns på plats på vardagar mellan 9:00 och 17:00.

Du kan ringa oss på 08-535 279 53

Busiest hours